 |
|
|
Ideella föreningar blir juridisk person utan registrering Den som skapar en organisation måste se till att den blir en juridisk person. Endast som juridisk person kan den bedriva verksamhet och sluta avtal. Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser med flera typer av organisationer blir juridisk person genom registrering. Vid registrering kontrollerar myndigheten att den tilltänkta organisationen uppfyller lagens krav. Om den inte gör det kan den inte registreras och få sitt registreringsbevis. Vad som krävs för registrering beror på. Varje organisationstyp har nämligen sin egen speciallag som reglerar detta. Ett exempel på sådan är Lagen om ekonomiska föreningar. Det enda undantaget från ovanstående är de ideella föreningarna. För dem finns ingen speciallag. De blir juridiska personer utan registrering. En ideell förening blir juridisk person genom sitt konstituerande möte. Det som då krävs är att den uppfyller det som traditionen kräver av en förening, det vill säga föreningspraxis. Dit hör att den måste ha medlemmar, målsättning, stadgar och styrelse. Den kan driva alla möjliga typer av verksamhet, men den får inte främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Skulle den göra det är den en oregistrerad ekonomisk förening. Genom att bli juridisk person har föreningen rätt att kallas sig förening, öppna bankkonto, hyra lokal, skaffa telefon och internet, söka och få bidrag med mera. Hur skiljer man ideella från ekonomiska föreningar?
Lagen skiljer mellan ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Alla föreningar som inte är ekonomiska föreningar anses vara ideella. Anledningen till att det finns en särskilt lag om ekonomiska föreningar är att de är en typ av företag. Om ideella föreningar däremot finns ingen särskild lag.
Ekonomiska föreningar är sammanslutningar som genom genom ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. De är föreningsliknande företag. Typiska exempel är kooperativ och bostadsrättsföreningar.
Alla föreningar som inte är ekonomiska föreningar betraktar lagen som ideella.
Enligt professor Carl Hemström, som bäst utrett dessa förhållanden, finns ur juridisk synvinkel tre varianter av ideella föreningar:
Ideella föreningar, till skillnad från ekonomiska, behöver inte registreras för att bli till, men för att bli en juridisk person, måste den enligt praxis ha medlemmar, målsättning, stadgar och styrelse.
Läs mer om föreningsjuridik:Hemström, Carl (2007), Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts Juridik AB |
Lagen om ekonomiska föreningar gäller inte för ideella föreningar Det har blivit vanligt att jurister använder Lagen om ekonomiska föreningar som norm även för ideella föreningar. Detta är fel och skadligt och har inget stöd hos lagstiftaren. Det tycks bli vanligare och vanligare att jurister, både i offentlig och privat tjänst, bedömer ideella föreningar eller ger råd till sådana utifrån vad som gäller för ekonomiska föreningar. Det kan bli rätt ibland, men oftast blir det fel. Detta är en skadlig företeelse för de involverade föreningarna och för samhället. Det är också en farlig trend då det på sikt undergräver föreningsfriheten. Ett skäl till dena utveckling kan vara att det finns lag om ekonomiska föreningar, men inte om ideella. Jurister är beroende av lag. Det kan då vara frestande för den jurist som saknar kunskaper och insikter om ideella föreningar, att ta Lagen om ekonomiska föreningar som norm. Särskilt som den ofta oegentligt kallas "föreningslagen". Men faktum är att riksdagen inte velat ha någon lag om ideella föreningar och inte heller vill att Lagen om ekonomiska föreningar ska gälla för dem. Att det är stor skillnad mellan ekonomiska och ideella föreningar har stått klart för lagstiftaren i vart fall i hundra år. Ett förslag om att de ideella föreningar som så ville, frivilligt skulle kunna registrera sig enligt Lagen om ekonomiska föreningar har legat på riksdagens bord, men avvisats.
Särskilt lagstiftning för ideella föreningar har föreslagits riksdagen vid ett antal tillfällen, men alltid röstats ner, bland annat för att ”lagstiftning på området är förenad med åtskilliga svårigheter” (Hemström sidan 34). Källor: Carl Hemström (1988) Organisationernas rättsliga ställning – Om ekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts. Gunnar Heckscher (2010), Staten och organisationerna. Stockholm: Sober förlag. Ideella föreningar är inte laglösa Det finns i Sverige ingen speciallag om ideella föreningar. Det innenbär inte att de är "laglösa". Ideella föreningar har nämligen sina egna “lagar” i form av yttre föreningspraxis och god föreningssed och inre stadgar och intern praxis . Mycket av detta är så kallad tyst kunskap, alltså inte nedskriven, som endast kan läras genom att vara föreningsaktiv. Utöver detta finns prejudikat från domstol. Dessutom kan man få viss juridisk vägledning genom att dra paralleller med annan lagstiftning, till exempel den om ekonomiska föreningar. I övrigt måste ideella föreningar givetvis följa samma lagar som alla andra organisationer vad gäller skatter, bokföring, arbetsrätten med mera. Läs mer om ideella föreningens stadgar! |
Ekonomiska föreningar är företag
Fram till 1895 fanns det bara föreningar. Då delades de upp i två olika slag: Ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Det skedde genom att riksdagen detta år antog Lagen om ekonomiska föreningar för att ge de som önskade driva företag ett komplement till aktiebolagen.
Året 1910 föreslog regeringen att riksdagen skulle anta en gemensam lag om ekonomiska och ideella föreningar. Detta avslogs av andra kammaren som begärde uppdelning i två olika lagar.
På 1911 års riksdag återkom regeringen med förslag om två olika lagar. Riksdagen antog då lagen om ekonomiska föreningar, men avvisade förslaget om en lag för ideella föreningar. Och så har det förblivit sedan dess.
Det kom ny Lag om ekonomiska föreningar 1951 och 1987. De är uppbyggda med då gällande aktiebolagslag som förebild. Skälet till denna nära koppling är ”att lagstiftaren sett såväl aktiebolaget som den ekonomiska föreningen som former för ekonomisk verksamhet i syfte att främja delägarnas ekonomiska intressen” (Hemström sidan 32). Bägge är alltså företag.
Källor: Carl Hemström (1988) Organisationernas rättsliga ställning – Om ekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts. Gunnar Heckscher (2010), Staten och organisationerna. Stockholm: Sober förlag. Läs mer om ekonomiska föreningar Läs mer om ekonomiska föreningar! Var försiktig med juridiska paralleller När det gäller att förstå vad som juridiskt gäller för ideella föreningar genom paralleller från andra regelområden säger Carl Hemström: ”Sålunda kan i vissa fall lösningen på ett problem rörande en ideell förening tänkas vara att återfinna i föreningslagen. I andra fall kan kanske … allmänna associationsrättsliga eller avtalsmässiga grundsatser vara tillämpliga. Dock måste man i varje enskilt fall noga ta ställning till, huruvida verkligen en parallell är befogad.” (Hemström sidan 36-37) Det förhållandet att ekonomiska föreningar till skillnad från de ideella är företag “kan leda till, att lösningen på ett beträffande en ideell förening uppkommet problem alls inte kan sökas i föreningslagens regler" (Hemström sidan 37).
Högsta domstolen har framhållit, “att paralleller från vad som gäller ifråga om ekonomiska föreningar måste dras med stor försiktighet såvitt gäller ideella föreningar. I vissa lägen kan därför i stället e contrarioslut vara befogade” (Hemström sidan 37). Med den juridiska termen “e contrarioslut” menas att det snarare är motsatsen som gäller. Källa: Carl Hemström (1988) Organisationernas rättsliga ställning – Om ekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts. |
Återvänd till startsidan Kontakta oss!
Voluntarius - Ideella Strategier, Bergsbrunnagatan 1, 753 23 UPPSALA, Sverige. Telefon: 018-10 25 60. E-post: Klicka för mail till Voluntarius
©2011 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.
