Voluntarius - Ideella Strategier

Christer Leopold Blogg
Kunskapsbank

Föreningar under antiken

 

Föreningar går långt tillbaka i tiden. Hur långt är ingen som vet. De fanns redan under antiken i det klassiska Grekland och i romarriket. 
 

Föreningar i klassiska Grekland

 

Ideella föreningar – collegia på Latin, thiasoi, koina, orgeones, eranoi och ett antal andra termer på grekiska – kan i klassiskt grekiska sammanhang främst förknippas med städer och de fattiga där.

 

Det finns skriftliga bevis för att föreningar fanns i Grekland på 500-talet f.Kr. och att de blev mycket talrika efter Alexander den stores död (323 f.Kr.).

 

De talrika bevisen för föreningsliv tyder på att "ideella föreningar var en kulturell institution väl integrerad i det hellenistiska och romerska samhället".

 

Källa: John S. Kloppenborg, “Collegia and Thiasoi – Issues in function, taxonomy and membership” in Kloppenborg and Wilson (1996), Voluntary Associations in the Greaco-Roman World. Sidan 17.

 


Romartiden: Föreningar på kejsar Augustus tid

 

Ingen vet när och hur de första föreningarna uppstod. Att sådana fanns redan i antikens Rom är dock känt. Romarna själva ansåg att föreningar var något de lärt från de antika grekerna.

 

I sin bok Dagligt liv i antikens Rom låter Jérôme Carcopino föreningar skymtar fram i förbigående då och då. Han talar t.ex. om ”kristna församlingar” och ”hedniska brödraskap” (sid 146) och om ”yrkesföreningar” (sid 188). Yrkesföreningarna kallas också korporationer.  

 

Augustus var den förste romerske kejsaren. Han efterträdde Cesar och regerade från 27 f.Kr. till sin död 14 e.Kr. Redan före hans tid fanns föreningar i Rom. Författaren skriver:

 

”Korporationssystemet, som hade samordnats av Augustus lagar och hans efterföljares edikt, tillät varje yrkesgrupp att införa regler som gällde för alla medlemmar av vederbörande förening.” Författarens exempel på sådana regler är att arbetstiden begränsades till sju timmar om sommaren och mindre än sex om vintern.

 

Kevin C. Robbins nämner som föreningar i rom klubbar för ömsesidig nytta, kommersiella gillen, begravningsföreningar, filosofisksa studiegrupper och collegia.

 

En collegia hade medlemmar med stark sammahnhållning, stadgar och inre självstyre.

 

Vissa kejsare uppmuntrade föreningarna, andra såg med stor misstänkssamhet på dem. Kejsar Trajanus (98-117) försökte förbjuda dem alla.

 

Källor:

Jérôme Carcopino (1964), Dagligt liv i antikens Rom. Stockholm: Prisma.

Kevin C. Robbins, "The Nonprofit Sector in Historical Perspective: Traditions of Philantropy in the West" i Walter W. Povell and Richar Steinberg, The NonProfit Sector - A Research Handbook.

 


 

 

 

 

 

 

Återvänd till startsidan      Kontakta oss!                            

 

Voluntarius - Ideella Strategier, Bergsbrunnagatan 1, 753 23 UPPSALA, Sverige. Telefon: 018-10 25 60.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius 

 

Information in English

©2010 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.