Föreningsutveckling i folkrörelse är en strategisk fråga

​

Omvärlden förändras och folkrörelsen med den. Detta sker spontant, gradvis och obemärkt. Ibland till det bättre, men ofta till det sämre. Det är t.ex. inte säkert att sådana spontana förändringar stöder organisationens långsiktiga intressen. Det kan vara tvärt om.

​

För att skapa eller stärka en positiv utveckling inom folkrörelsen eller för att mota en negativ i grinden, använder sig folkrörelsen av föreningsutveckling. Det är ungefär samma som företagens organisationsutveckling (OU). På engelska kallas det Organizational Development (OD).

​

Föreningsutveckling är en medveten intern process. Den leds direkt av organisationens ledning utifrån en utvecklingsplan som baseras på en strategisk plan. Resultatet kan till exempel vara:

• En bättre fungerande organisation.
• En ny viktig verksamhet.
• Organisationen är mycket större och starkare.
• Organisationen har minskats ner till en mera ändamålsenlig storlek.
• Organisationen har anpassats till förändrade ekonomiska villkor.

När man genomför föreningsutveckling bör man ha ett holistiskt perspektiv. Det räcker inte att ändra något i ena hörnet, man måste också se till att det nya eller förändrade passar ihop med resten.

​

Föreningsutveckling kan vara allt ifrån smärre förändringar i organisationen, verksamheten, kulturen eller sättet att vara, till så stora förändringar att organisationen transformeras till något nytt.

​

För att lyckas med sin föreningsutveckling kan folkrörelsens ledning behöva experthjälp utifrån.

​

Exempel på vad som kan göras med föreningsutveckling:

• Ett förbund eller förening kan byggas om till landsomfattande folkrörelse.
• En folkrörelser kan lägga till eller ta bort en organisatorisk nivå.
• En folkrörelse kan förändra en organisatorisk nivå så att den fungerar bättre.
• Organisationen kan omfocusera sitt sätt att arbeta från anställda tilll frivilliga eller tvärt om.
• Folkrörelsen kan aktivt starta nya lokalavdelningar eller lägg ner eller slå ihop sådana som inte fungerar bra.
• En organisation som är inriktad på att driva institutioner kan omvandlas till att arbeta med frivilligprogram istället.
• En helt ny verksamhetsarm kan läggas till i hela folkrörelsen.
• Organisationen kan slås samman med en annan organisation.

​

​

​

Vad en folkrörelse behöver för att fungera väl

​

För att fungera väl måste en folkrörelse ha följande:

1. Ett klart och tydligt ändamål som pekar ut vad organisationen är till för.
2. Välskrivna och logiska stadgar som avspeglar hur organisationen vill vara organiserad, arbeta och fungera. Att skriva stadgar är i första hand en föreningsutvecklingsfråga - de avgör om organisationen ska fungera väl eller inte. Först när alla sådana aspekter beaktas kan man titta på de juridiska aspekterna.
3. Passande organisatorisk struktur och passande verksamheter som på lokal nivå omfattar de geografiska områden organisationen vill verka i.
4. Ledarskap. Varje nivå i folkrörelsen kräver ett starkt, kompetent och energiskt ledarskap, i första hand av förtroendevalda, men också i andra hand av eventuella chefer.
5. Organisationen ska redan från början dimensioneras och sedan växa så att den kan finnas och verka med de resurser den årligen förmår mobilisera.
6. Grundläggande verksamheter
7. Strategisk planering

​

Strategisk plan i folkrörelse

​

En strategisk plan är inget demokratiskt. Det är ett ledningsverktyg.

​

En strategisk plan kan inte vara resultatet av en demokratisk process. Det är ett verktyg för ledningen och tas fram av den.

För att ombuden ska kunna fatta kloka och väl förankrade beslut på kongressen måste denna föregås av en demokratisk process där de avgörande frågorna vrids och vänds i hela organisationen på ett systematiskt sätt. Denna demokratiska process leds alltid av organisationens ledare. Det är också de som arbetar fram förslag till handlingsplan, policys med mera. För att de ska kunna göra detta på ett sätt som långsiktigt gynnar organisationens utveckling behöver de en strategisk plan som vägledning.

När de demokratiska besluten väl fattats ska ledningen genomföra dem och i övrigt styra och leda organisationen. Även i detta arbete och i alla viktiga beslutsfrågor behöver styrelsen låta sig ledas av sin strategiska plan. Ledningen i folkrörelsen måste arbeta på ett strategiskt sätt.

Det finns olika sätt att ta fram en strategisk plan. Den måste naturligtvis vara baserad på verkligheten och relevanta fakta. Innan planen kan formuleras måste alltså information samlas in, studier göras och personer konsulteras. I detta förberedande arbete kan mycket väl ett stort antal personer involveras till exempel från det lokala arbetet, men när insamlade fakta och åsikter bedöms, värderas och sorteras utifrån strategiska perspektiv, då är detta en process som huvudsakligen genomförs inom ledningen självt. Att arbeta fram och vid behov uppdatera den strategiska planen är en grundläggande del av ledningsuppdraget inom en folkrörelse.

Den strategiska planen är ledningens eget verktyg. Den ska fastställas av styrelsen, inte av kongressen. Det kongressen ska göra är att fastställa en verksamhetsplan för den kommande kongressperioden. En sådan verksamhetsplan är inte det samma som en strategisk plan.

​

Föreningsutveckling tar tid

​

Ideella förbund (folkrörelser) är sega strukturer. Därför tar det tid att genomföra planerade förändringar även om man gör allt rätt. Som en tumregel kan man säga att det tar fem år. Sedan kan det ta ytterligare några år innan det förändrade blir så integrerat i organisationen att den blir en del av den sega strukturen. Naturligtvis varierar tiden något mellan organisationer. Vad som ska förändras och vilka som berörs spelar också stor roll. Sedan finns det bra respektive mindre bra metoder för förändringsarbetet.

​

Se mer i boken Professionell ideell – Om att verka med ideell logik.

​

​

​

Folkrörelsens utveckingsarbete

​

För att genomföra sitt utvecklingsarbete måste folkrörelsen ha:

1. En engagerad ledning. Ledningen ska ha ett långsiktigt perspektiv och hög synlighet och energi i förändringsarbetet.
2. En strategisk plan som ledningen tror på och vill genomföra (se artikel härintill).
3. En utvecklingsplan som bygger på den strategiska planen. Den omfattar en förändringsstrategi, förändringsmål och en genomförandeplan.
4. Genomförande av utvecklingsplanen med hjälp av särskilt tilldelade anställda och resurser.
5. Förändringsarbetet ska övervakas noga; problem som blockerar ska lösas skyndsamt.